Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik
Pöytäkirja 11.03.2020/Pykälä 12

Resultaten av skolhälsoenkäten 2019

405/12.01.03/2018

SUUS 11.03.2020 § 12

Mer information:

utvecklingsplanerare Karin Palmén, tfn 040 641 1081

bildningsdirektör Heidi Backman, tfn 050 566 8800

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Institutet för hälsa (THL) förmedlar i sin nationella enkät Hälsa i skolan mångsidiga uppföljningsfakta om hur barn och ungdomar i olika åldrar mår samt om deras hälsa, skolgång, studier, delaktighet och tillgång till hjälp. Dessutom undersöks hur tjänsterna svarar mot behoven.

Skolhälsoenkäten genomfördes i Grankulla under våren 2019 som en e-enkät på låg- och högstadiet och i gymnasiet. Resultaten för enkäten, som är riksomfattande, publicerades 17.9.2019 i Helsingfors. Grundresultaten för skolhälsoenkäten 2019 finns att tillgå via Institutets för hälsa och välfärd (THL) elektroniska rapporteringssystem.

I resultattjänsten har de ca 250 indikatorerna grupperats inom sju teman, bl.a. välfärd, delaktighet och fritid, familj och levnadsförhållanden, och levnadsvanor. Utöver information om högstadieelever, gymnasister och studerande vid yrkesskolor ingår också information om eleverna på åk 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen. Resultaten kan granskas enligt område, utbildningsnivå och kön. Resultaten för de olika områdena kan jämföras med andra kommuner, landskap eller med hela landet. För en del av indikatorerna finns det data sedan 2006.

Ordförandena för social- och hälsovårdsutskotten i huvudstadsregionen höll ett möte i Vanda 2.10.2019 dit utskotten i huvudstadsregionen och intressegrupper inbjöds. I mötet deltog utöver förtroendevalda och tjänstemän också representanter för föräldraföreningarna, ungdomsfullmäktige och andra parter inom arbetet med barn och unga. På mötet fördes en livlig diskussion om skolhälsoenkätens resultat och om att tillämpa den isländska modellen i Finland och inom huvudstadsregionen. Skolhälsoenkätens resultat har behandlats under hösten 2019 i Tejo-gruppen i Grankulla, som också beslutade om processen för behandling av resultaten i Grankulla.

Barn och unga i Grankulla mår i nationellt perspektiv relativt bra. Största delen av barnen och ungdomarna upplever sig som en viktig del av familjen, kompisgänget och skolgemenskapen, och de flesta har en fritidsaktivitet som de utövar varje vecka. Bland de mer oroande resultaten för Grankulla förekom bl.a. attityderna till rusmedel, tillgång till alkohol inom familjen, mobbning och sexuella trakasserier, problem med mental hälsa, samt utmattning och skoltrötthet. En del av fenomenen som ökar enligt enkäten visar en stark könssegregation. Problem med mental hälsa, sexuella trakasserier och utmattning är mycket vanligare bland flickor, medan pojkar oftare råkar ut för t.ex. mobbning.

Skolhälsoenkätens resultat utnyttjas inom elevvården och inom den generellt inriktade elev- och studerandevården, samt vid utveckling av stadens verksamhet t.ex. då olika program görs upp, som välfärdsstrategin, välfärdsprogrammet för barn och unga eller det barn- och ungdomspolitiska programmet. De oroväckande fenomenen i resultaten kräver att stödet för föräldrarollen utvecklas, vilket kunde konstateras redan i anslutning till resultaten 2017. I det här arbetet bör man också beakta barnens och föräldrarnas delaktighet, och till exempel samarbetet med organisationer bör utvecklas. Samarbetet vid kontaktytorna mellan bildningen och social- och hälsovården har en central roll i arbetet för att förbättra barnens och ungdomarnas välbefinnande. Det är viktigt att ytterligare stärka insikten om att klienterna är gemensamma och att det multiprofessionella arbetet för dem görs tillsammans.

Rapporten Lasten ja nuorten hyvinvointi pääkaupunkiseudulla (Institutet för hälsa och välfärd (THL), endast på finska) ingår som bakgrundsmaterial. Rapporten är en sammanställning av resultaten och tar också fram olikheter mellan städerna. Grankulla har också låtit göra ett sammandrag av resultaten för Grankulla vid Helsingfors universitets centrum för utbildningsevaluering (bakgrundsmaterial, endast för utskottets medlemmar).

Social- och hälsovårdsutskottet behandlar översiktsrapporten om skolhälsoenkäten 2019 vid sitt sammanträde 4.3.2020 och ber bildningsutskottet, finska och svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik, ungdomsutskottet och idrottsutskottet samt ungdomsfullmäktige om utlåtande om den senast 15.4.2020. På grund av mötestidtabellerna behandlas ärendet redan nu i det finska utskottet.

Bildningsdirektören:

Utskottet antecknar skolhälsoenkäten för kännedom och ger följande utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet:

Utskottet anser det viktigt att följa upp skolhälsoenkäten eftersom konsekvent uppföljning över en längre tid ger mycket information om barns och ungdomars välfärd och om genomslaget hos åtgärder inom området, och dessutom placerar in staden inom en riksomfattande referensram. Uppföljningen och användningen av informationen inom staden och i skolorna kan med fördel utvecklas, om möjligt i samarbete med universitetet. Det är viktigt att stärka det förebyggande hälsoarbetet och hälsa i vardagen bl.a. genom den generellt inriktade elev- och studerandevården och genom att stärka samarbetet på en grundnivå. Mentalvårdstjänster och missbruksförebyggande tjänster med låg tröskel bör stärkas också inom skolorna. Insatserna mot mobbning och trakasserier bör ligga i fokus för utvecklingsarbetet. Stöd för föräldrarollen och delaktighet ingår som viktiga delfaktorer i att öka välfärden och de bör därför utvecklas på bred bas också inom det regionala samarbetet.

Inom det missbruksförebyggande arbetet är det till nytta att jämföra stadens metoder med andra kommuner och att också tillämpa den isländska modellen. Olika delar av den isländska modellen passar också väl in med att ge mer stöd för föräldrarna och skapa bättre möjligheter för fritidsverksamhet.

Beslut:

Enligt beslutsförslaget.