Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik
Pöytäkirja 31.08.2020/Pykälä 55

Utredning av undervisningskostnaderna

268/12.00.01/2020

SUUS 31.08.2020 § 55

Mer information:

projektarbetare Henna Turunen, tfn 050 382 6265

bildningsdirektör Heidi Backman, tfn 050 566 8800

fornamn.efternamn@grankulla.fi

I Grankulla stads budget 2020, ingår som en strategisk åtgärd för hela bildningssektorn att reda ut orsaken till skillnaderna i utgifter per elev mellan de olika skolorna.

I rapporten (bilaga) har skillnaderna i utgifter mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga skolorna i Grankulla jämförts samt faktorer som ligger bakom skillnaderna undersökts. Utredningen grundar sig huvudsakligen på verksamhetsutgifterna per elev för de enskilda skolorna så som presenterade i stadens budgeter åren 2017-2019.

Enligt utredningen var de prestationsspecifika kostnaderna för finskspråkiga skolor i Grankulla i allmänhet lägre än för de svenskspråkiga skolorna. Med andra ord är kostnaderna per elev (verksamhetsbidrag) högre i de svenskspråkiga skolorna i Grankulla.

Vid en jämförelse av kostnaderna mellan skolorna bör man ta i beaktande Grankullas tvåspråkiga utbildningssystem, där svenska är ett minoritetsspråk. Undervisningskostnaderna för en minoritetsspråkgrupp är i allmänhet högre än för en majoritetsspråkgrupp, vilket även påvisats i internationella studier. Det blir dyrare att ge utbildning för ett mindre antal elever och mindre undervisningsgrupper. Stordriftsfördelar gynnar helt enkelt de större skolorna.

Den svenskspråkiga undervisningen har högre personalkostnader än den finskspråkiga. Här spelar verksamhetens skala in, dvs. elevantalet, i och med att den svenskspråkiga undervisningen (åk 1-6 och gymnasiet) har färre elever. Åk 7-9-skolorna är ungefär lika stora och deras personalkostnader ligger också på samma nivå.

På svenska sidan kostar köp av tjänster mer och särskilt gymnasiets kostnader är högre. Kostnaderna för specialundervisning är också högre för den svenska 1-6-skolan och gymnasiet. Specialundervisning köps dessutom av andra kommuner, och dylika kostnader förs in på annat ställe (övrig skolverksamhet). De köpta tjänsterna inom specialundervisningen på svenska är klart dyrare per elev.

De svenska skolorna har också något större kostnader i sina interna utgifter (hyra för fastigheter, städning). I de finska skolorna utnyttjas skolfastigheterna mer effektivt tack vare det högre elevantalet, vilket också ger lägre fastighetsutgifter räknat per elev. På den svenska sidan kommer fastighetsutgifterna att kunna minskas efter att den svenskspråkiga förskoleundervisningen flyttar in i Granhultsskolan.

Skillnaden i verksamhetsbidrag per elev mellan de finsk- och svenskspråkiga skolorna har minskat sedan 2014. Skillnaden mellan lågstadierna började öka igen fr.o.m. 2016. Orsaken ligger i att Mäntymäen koulus elevantal ökade medan Granhultsskolans elevantal minskade. En minskning kunde ses ända fram till 2017 för högstadierna. Sedan dess har det skett en liten men rätt jämn ökning. Skillnaden i gymnasiernas verksamhetsbidrag per elev har hållits relativt oförändrad, dock med en tendens att minska sedan 2016.

Enligt Grankullas budgetprognos 2020 skulle skillnaden i 1-6-skolornas verksamhetsbidrag bli mindre än under de föregående två åren. Skillnaden kan antas minska ytterligare efter att den svenskspråkiga förskoleundervisningen flyttar in i Granhultsskolan. Skillnaden i 7-9-skolornas verksamhetsbidrag förväntas motsvara de från tidigare år. Enligt prognosen fortsätter skillnaden mellan gymnasierna att minska i jämn takt.

Bildningsdirektören:

Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik antecknar rapporten till kännedom och sänder den stadsstyrelsen för kännedom.

Beslut:

Enligt beslutsförslaget.