Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 12.11.2018/Pykälä 53

Stadsfullmäktige

§ 53

12.11.2018

 

Förslag till budget 2019 och ekonomiplan 2019-2021 samt investeringsplan 2019-2023

 

179/02.02.00/2018, 544/00.02.00/2014

 

STF 12.11.2018 § 53

Mer information:

ekonomidirektör Mikael Boström, tfn 050 377 1228

ekonomiplanerare Tuija Vappula, tfn 050 567 5623

fornamn.efternamn@grankulla.fi

 

Enligt kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år. Budgetåret är samtidigt planperiodens första år. Stadsstyrelsen ansvarar för beredningen av ekonomiplanen och budgeten. I samband med att budgeten godkänns ska också målen för stadens verksamhet och ekonomi godkännas.

 

I stadens strategi, som fullmäktige godkände 12.3.2018, förutsätts att kommunalskattesatsen är högst 17 % och bokslutet i medeltal uppvisar strukturellt överskott under hela fullmäktigeperioden. I budgeten och ekonomiplanen har kommunalskatteintäkterna beräknats enligt en skattesats på 17 %. Budgeten och ekonomiplanen baserar sig därtill på de nuvarande fastighetsskattesatserna.

 

Stadsstyrelsen gav 28.5.2018 direktiv för upprättande av budgeten till utskotten. I direktiven slog styrelsen fast följande riktlinjer för beredningen av ekonomiplanen:

 

-	I samband med budgetberedningen ska sektorerna göra upp en kalkyl (personalplan) över den förväntade utvecklingen av personaldimensioneringen under planperioden. I kalkylen ska även eventuella pensioneringars inverkan beaktas. Stadens verksamheter bör organiseras så att det totala antalet anställda inte växer under åren 2019-2021, om det inte går att påvisa att det behövs för att bemöta servicebehovet.
-	I samband med ekonomiplanen görs ett investeringsprogram upp för perioden 2019-2023. Investeringsprogrammet kommer att studeras separat.
-	I samband med budgeten godkänner fullmäktige också stadens utvecklingsstrategi, som bygger på Grankullas stadsstrategi 2018-2022, godkänd av fullmäktige 12.3.2018. Årliga kvantifierbara mål kommer att ställas upp i samband med att budgeten för respektive år godkänns. Sektorerna bearbetar och preciserar sina mål för budgetåret på ovan nämnda basis.
-	För driftsekonomidelen har sektorspecifika ramar fastställts.
-	Beredningen av ramarna har utgått från budgeten 2018. De största förändringarna inom sektorerna har beaktats vid beredningen av ramarna. Dessutom har löneförhöjningarna beaktats (1,60 % 2018 och 1,97 % 2019; sammanlagt 3,24 %). Den slutgiltiga ramen har byggts upp så att staden med den klarar av gränsvärdet på -59,0 mn euro för verksamhetsbidraget, vilket beräknas trygga ett strukturellt överskott år 2019.

 

Utskotten har godkänt sina budgetförslag under hösten.

 

Verksamhetsinkomsterna i budgetförslaget är lägre än i budgeten 2018 och på ungefär samma nivå som i bokslutet 2017. Verksamhetsinkomsterna exkl. ersättningar enligt markanvändningsavtal och vinster från försäljning av markegendom minskar i detta budgetförslag jämfört med såväl detta år som förra året.

 

Stadens externa verksamhetsutgifter ökar med ca 630 000 euro år 2019 jämfört med prognosen för år 2018 i den andra delårsrapporten. Verksamhetsutgifterna ökar med över 4 mn euro jämfört med bokslutet för 2017.

 

Verksamhetsbidraget i budgetförslaget försvagas en aning jämfört med budgeten 2018 och avsevärt jämfört med bokslutet 2017.

 

Enligt prognoserna och förhandsbeskeden kommer skatteinkomsterna inte att öka år 2018 utan till och med minska en aning (-0,4 %) jämfört med 2017. År 2019 ökar skatteinkomsterna enligt Kommunförbundets prognos med 6,7 %. Statsandelarna blev år 2017 negativa i Grankulla som den enda kommunen i Finland. De förblir negativa år 2019.

 

Årsbidraget är bättre än 2018 men en aning svagare än i bokslutet 2017. De planenliga avskrivningarna stiger betydligt på grund av att Villa Breda blivit färdigt. Bokslutet för 2019 kommer att uppvisa nästan 3,7 mn euro överskott förutsatt att budgeten håller och de bakomliggande hypoteserna förblir oförändrade. Ett resultat som i enlighet med strategin är viktigare att följa är det strukturella resultatet. Denna siffra blir 0, då man beaktar resultatet utan markförsäljningsvinster och ersättningar enligt markanvändningsavtal.

 

Investeringsutgifterna uppgår till 12,9 mn euro år 2019. De mest betydande husbyggnadsprojekten är Mäntymäen koulu (1,7 mn euro 2019) och Kasavuoren koulukeskus (1,1 mn euro 2019). Ett annat stort projekt är investeringen i infrastrukturen i centrum (3,2 mn euro 2019).

 

Som det nu ser ut kan planperiodens investeringar genomdrivas med inkomstfinansiering, inklusive vinster från markförsäljning, och staden behöver således inte låna pengar för dem.

 

Budgetförslaget delas ut som bilaga till fullmäktigeledamöterna och kan läsas elektroniskt på adressen https://www.kauniainen.fi/files/15415/TA2019.pdf.

 

STS:

Fullmäktige godkänner budgeten för 2019, ekonomiplanen för 2019-2021 och investeringsplanen för 2019-2023.

..........

 

Under den allmänna diskussionen presenterade gruppordförandena gruppernas synpunkter och observationer.

 

Ordförandens förslag, att varje del av budgetboken samt inom driftsekonomin varje sektor skulle behandlas som en helhet, godkändes enhälligt.

 

Under behandlingen framfördes följande ändringsförslag och klämförslag:

 

ALLMÄNNA DELEN

 

STADENS UTVECKLINGSSTRATEGI

 

Ledamot Saarela, understödd av ledamot Colliander-Nyman, föreslog följande tillägg i stadsstrategin under punkt 3 till åtgärderna och indikatorerna i punkt 3.1:

 

Förslag till nya åtgärder 3.1:

-	I stadens egen planläggning och byggnadsverksamhet värdesätts bevarandet av träd och växtlighet.
-	Stadens byggnadsordning ses över och uppdateras.
-	Stadsbildskommitténs uppgifter ses över och uppdateras.
-	Stadens MBT-mål förverkligas utan att inkräkta på nuvarande grönområden.
-	Staden förhandlar med VR om plantering av nya trädbestånd i stället för de träd invid järnvägen som VR har för avsikt att fälla.

 

Nya indikatorer 3.1:

-	I stadens detaljplaner respekteras grönska och kulturhistoria så att villastadskaraktären garanteras.
-	Minimikravet är att bevara de vuxna träden och den nuvarande grönskan i staden.
-	Stadens gröna areal minskar inte.

 

Ledamot Jääskeläinen föreslog att det andra och tredje tillägget till åtgärdspunkt 3.1. skulle ändras att lyda som följer: "Staden ser till att stadens byggnadsordning iakttas" och "Staden ser till att stadsbildskommitténs observationer och förslag iakttas".

 

Ledamot Tuohioja föreslog att det första tillägget till åtgärdspunkt 3.1. skulle ändras att lyda som följer: "Stadens egen planering och byggnadsverksamhet siktar på att bevara träd och växtlighet". Vidare föreslog han att punkten om MBT-mål skulle strykas från tilläggsförslaget.

 

Ledamot Miettinen meddelade att han understödde stadsstyrelsens grundförslag.

 

Ordföranden konstaterade de framförda förslagen och vilka förslag som understötts samt att ledamöterna Jääskeläinens och Tuohiojas förslag hade förfallit då de inte vunnit understöd.

 

Ordföranden godkände ledamot Salminens förslag om en förhandlingspaus, som inklusive gruppmöten varade i ca 1 timme (ca kl. 20.25-21.30).

 

Efter förhandlingspausen öppnade ordföranden diskussionen på nytt.

 

Ledamot Saarela drog tillbaka sitt ursprungliga, understödda förslag och föreslog, understödd av ledamot Salminen, följande tillägg i strategin under punkt 3 till åtgärderna och indikatorerna i punkt 3.1.:

 

Förslag till nya åtgärder 3.1:

-	I stadens egen planläggning och byggnadsverksamhet värdesätts bevarandet av träd och växtlighet.
-	Stadens byggnadsordning ses över och uppdateras.
-	Staden förhandlar med Trafikverket om plantering av nya trädbestånd i stället för de träd invid järnvägen som Trafikverket har för avsikt att fälla.
-	I stadens detaljplaner respekteras grönska och kulturhistoria så att villastadskaraktären garanteras.

 

Nya indikatorer 3.1:

-	Träd och grönska bevaras i stadskvarteren.
-	Förändring i stadens gröna areal.

 

Ledamot Miettinen meddelade att han understödde stadsstyrelsens grundförslag, som också understöddes av ledamot Jääskeläinen.

 

Ledamot Wahlstedt understödd av bl.a. ledamot Mollgren föreslog att den första indikatorn, dvs. den som gällde stadskvarteren, skulle strykas.

 

Ordföranden konstaterade att diskussionen hade avslutats.

 

I omröstningen, där de som understödde stadsstyrelsens grundförslag röstade "ja" och de som understödde ledamot Saarelas förslag till nya åtgärder i punkt 3.1. röstade "nej", vann ledamot Saarelas förslag med rösterna 21-14 (Ala-Reinikka, Ant-Wuorinen, Eväsoja, Filppula, Herkama, Jääskeläinen, Korpela, Laakio, Miettinen, Mollgren, Rintamäki-Ovaska, Tupamäki, Wahlstedt, Mutka).

 

Därefter förrättades en omröstning där de som understödde ledamot Saarelas förslag om att lägga till indikatorer i punkt 3.1. röstade "ja" och de som understödde ledamot Wahlstedts förslag om strykning av indikatorn som gällde stadskvarter röstade "nej". I omröstningen vann ledamot Saarelas förslag med rösterna 19-12 (Ala-Reinikka, Eväsoja, Filppula, Herkama, Korpela, Laakio, Miettinen, Mollgren, Rintamäki-Ovaska, Tupamäki, Wahlstedt, Mutka), medan 4 ledamöter (Ant-Wuorinen, Jääskeläinen, Salminen, Tuohioja) röstade blankt.

 

Följande av ledamot Saarela och flera andra understödda tilläggsförslag under punkt 3 till åtgärderna och indikatorerna i punkterna 3.2. och 3.3. godkändes enhälligt:

 

Förslag till nya åtgärder 3.2:

-	Det s.k. stadshuskvarteret planeras med höga ambitioner och med hänsyn till klimatkonsekvenser och ekologiska synpunkter.

 

Nya indikatorer 3.2:

-	Antalet cykelställ av god kvalitet på strategiskt viktiga platser ökar.
-	Andelen Grankullabor som väljer kollektivtrafik framom egen personbil ökar.

 

Förslag till nya åtgärder 3.3:

-	I MBT-diskussionerna bör Grankulla med tydlighet framföra det faktum att stadens areal är liten och att staden redan är tätt bebyggd, varför vår markplaneringspotential är mycket begränsad.
-	I MBT-diskussionerna bör Grankulla med tydlighet framföra att bevarandet av stadens nuvarande grönområden har betydelse som kolsänka med tanke på huvudstadsregionens gemensamma klimatpolitiska mål.

 

Nya indikatorer 3.3:

-	Detaljplaneringen och nybyggena möjliggör en genomsnittlig årlig befolkningstillväxt på 1 %.

 

Ordföranden konstaterade att åtgärderna och indikatorerna i punkt 3 i stadsstrategin blivit godkända.

 

Då stadsstrategin godkänts i sin helhet, föreslog ledamot Ant-Wuorinen understödd av ledamot Salminen följande kläm till beslutet i syfte att utveckla processen för utarbetande av stadsstrategin:

 

"Grankulla har nu en bra stadsstrategi. Det är viktigt att vi lyckas väl med verkställandet av strategin under åren 2019-2021.

 

Vi föreslår att staden under år 2019 gör upp ett indikatorsystem som för varje sektors och utskotts del innehåller bl.a. följande:

 

Sektor

Mål

Indikator

Ansvar

 

Målet är att få fram de centrala målen för varje sektor och indikatorer för dem.

 

Vid utarbetandet av budgeten för 2020 är det viktigt att slå fast målen och mätarna för varje utskott och presentera dem på ett och samma ställe i budgetboken."

 

Klämförslaget godkändes enhälligt.

 

DRIFTSEKONOMI

 

SAMHÄLLSTEKNIK

 

Miljöenheten, s. 76

 

Fullmäktige godkände enhälligt ledamot Pesonens understödda (ledamot Saarela) förslag om att lägga till följande mening efter det första stycket i avsnittet som beskriver verksamheten: "Satsningar för att förbättra hela personalens miljökunnande inleds."

 

Byggnadstillsynen, s. 82

 

Fullmäktige godkände enhälligt ledamot Saarelas understödda (ledamot Colliander-Nyman) förslag om att lägga till följande mening i slutet av avsnittet som beskriver verksamheten: "En revidering av byggnadsordningen påbörjas".

 

BILDNING, s. 90-91

 

Ledamot Saarela, understödd av ledamöterna Colliander-Nyman och Stenberg, föreslog att följande mening skulle läggas till på s. 91 i slutet av det första stycket i avsnittet om investeringar: "Tomten vid Stationsvägen 17 bevaras som y-tomt som en option för daghemsverksamhet". Vidare föreslog han strykning av den sista meningen i andra punkten i punktuppställningen på s. 90, som lyder "Samtidigt kan investeringen i ett nytt daghem skjutas fram".

 

Ledamot Rintamäki-Ovaska samt ledamöterna Mollgren och Pesonen meddelade att de understödde stadsstyrelsens grundförslag.

 

Ledamot Ant-Wuorinen anmälde jäv och avlägsnade sig från sammanträdet för den tid då detta avsnitt om bildningens investeringar behandlades (28 § 1 mom. 3 p. i förvaltningslagen).

 

I omröstningen, där de som understödde stadsstyrelsens grundförslag röstade "ja" och de som understödde ledamot Saarelas förslag röstade "nej", vann ledamot Saarelas förslag med rösterna 17-16 (Ala-Reinikka, Eväsoja, Filppula, Herkama, Korpela, Laakio, Miettinen, Mollgren, Peltovirta, Pesonen, Rintamäki-Ovaska, Salminen, Tuohioja, Tupamäki, Wahlstedt, Mutka), medan en ledamot (von Essen) röstade blankt.

 

Ledamot Wahlstedt, understödd av ledamöterna Tupamäki och Tuohioja, föreslog att skolornas "öronmärkta" anslag för investeringar i lösöre på s. 91, i sista punkten under rubriken Investeringar, flyttas tillbaka till investeringsdelen.

 

I omröstningen, där de som understödde stadsstyrelsens grundförslag röstade "ja" och de som understödde ledamot Wahlstedts förslag, vann grundförslaget med rösterna 24-11 (Ala-Reinikka, Ant-Wuorinen, Eväsoja, Filppula, Herkama, Korpela, Rintamäki-Ovaska, Tuohioja, Tupamäki, Wahlstedt, Mutka).

 

Kultur och fritid, s. 104-105

 

Ledamot Saarela, understödd av ledamot Schalin, föreslog att följande text skulle läggas till efter den första punkten i punktuppställningen på s. 104: "Eftersom främjandet av idrott och gymnastik med låg tröskel utgör en viktig del av vår strategi, bör man också utreda vid vilka av medborgarinstitutets dans- och gymnastikkurser Kaikukortet gäller och huruvida kortinnehavaren (bör vara minst 16 år) med kortet kan skaffa avgiftsfria dans- och övningskurser även för sina barn eller barnbarn under 16 år."

 

Förslaget godkändes enhälligt.

 

Ledamot Waselius, understödd av ledamöterna Björck och Colliander-Nyman, föreslog att följande punkt skulle läggas till på s. 104 i avsnittet som beskriver verksamheten, ovanför meningen om ungdomsfullmäktige: "Ändamålsenliga utrymmen för ungdomsverksamhet ordnas i brådskande ordning antingen i stadens existerande utrymmen eller i temporära utrymmen på en central plats."

 

Förslaget godkändes enhälligt.

 

Ledamot Salminen, understödd av ledamot Pesonen, föreslog att följande mening om idrottstjänster skulle läggas till på s. 105 i avsnittet som beskriver verksamheten: "Idrottsväsendet utvecklar transparenta och jämlika principer för bidragen till idrottsföreningar med beaktande av såväl verksamhetsunderstöden som det indirekta stödet i form av användningsrättigheter för idrottsplatser. "I principerna betonas antalet prestationer för Grankullaborna, jämställdheten mellan könen samt motionstjänster med låg tröskel. Målet är att främja alla kommuninvånares välbefinnande."

 

Förslaget godkändes enhälligt.

 

Ledamot Salminen, understödd av ledamot Pesonen, föreslog vidare gällande avsnittet som beskriver verksamheten att meningen "Idrottstjänsterna gör upp en utförlig idrottsplatsplan för de kommande åren" på s. 104 ersätts med texten "Bildningen gör upp en plan för motion och välbefinnande för åren 2019-2023. Planen ska innefatta en idrottsplatsplan."

 

Förslaget godkändes enhälligt.

 

INVESTERINGAR

 

AKTIER OCH ANDELAR

 

Aktiekapital, s. 131, 148

 

Ledamot Ant-Wuorinen anmälde jäv och avlägsnade sig från sammanträdet för den tid då denna punkt behandlades (28 § 1 mom. 3 p. i förvaltningslagen).

 

RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSKALKYL

 

Ordföranden konstaterade att de tekniska korrigeringar som ekonomidirektören meddelat om i början av behandlingen kommer att göras i siffrorna i resultaträkningen och finansieringskalkylen, och att resultaträkningen och finansieringskalkylen ses över till denna del.

 

Beslut:

Fullmäktige godkände budgeten för 2019, ekonomiplanen för 2019-2021 samt investeringsplanen för 2019-2023 med ovan anförda ändringar.

 

Dessutom hade fullmäktige godkänt ledamot Ant-Wuorinens klämförslag om utveckling av stadsstrategiprocessen.