Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 13.11.2017/Pykälä 91

Stadsfullmäktige

§ 91

13.11.2017

 

Förslag till budget 2018 och ekonomiplan 2018-2020 samt investeringsplan 2018-2022

 

77/02.02.00/2017, 544/00.02.00/2014

 

STF 13.11.2017 § 91

Mer information:

ekonomidirektör Mikael Boström, tfn 050 377 1228

stadsdirektör Christoffer Masar, tfn 050 411 0163

ekonomiplanerare Tuija Vappula, tfn 050 567 5623

fornamn.efternamn@grankulla.fi

 

Enligt kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år. Budgetåret är samtidigt planperiodens första år. Stadsstyrelsen ansvarar för beredningen av ekonomiplanen och budgeten. I samband med att budgeten godkänns ska också målen för stadens verksamhet och ekonomi godkännas.

 

Ett program för balansering av ekonomin har behandlats i stadsstyrelsen 1.3.2017 § 22 och godkänts enhälligt i fullmäktige 13.3.2017, då fullmäktige i syfte att uppnå en balanserad ekonomi beslutade att för 2018 fastställa följande ekonomiska gränsvärden och föreskrifter, som ska följas då budgeten görs upp:

 

-	Verksamhetsbidraget för 2018 får vara högst -61,0 miljoner euro.
-	Med verksamhetsbidrag avses här bidraget för både externa och interna verksamhetsintäkter och -kostnader. Verksamhetsbidraget innehåller inte försäljningsvinster för anläggningstillgångar.
-	Fördelningen av verksamhetsbidraget på organen görs enligt stadsstyrelsens årligen fastställda direktiv för upprättande av budgeten och ekonomiplanen och inom ramen för det balanseringsprogram som fullmäktige fastställt.
-	Årsbidraget måste vara positivt.
-	Balanseringsåtgärderna genomförs utan uppsägningar eller permittering av personalen.
-	Kommunalskattesatsen för 2018 hålls på 17,00, och fastighetsskatterna justeras endast med eventuella lagenliga höjningar av de nedre gränserna för fastighetsskattesatserna.

 

Stadsstyrelsen gav 3.5.2017 direktiv för upprättande av budgeten till nämnderna. I direktiven slog styrelsen fast följande riktlinjer för beredningen av ekonomiplanen:

 

-	I samband med budgetberedningen ska sektorerna göra upp en kalkyl (personalplan) över den förväntade utvecklingen av personaldimensioneringen under planperioden. I kalkylen ska eventuella pensioneringars inverkan beaktas. Stadens verksamheter bör organiseras så att det totala antalet anställda inte växer under åren 2018-2020, om det inte går att påvisa att det behövs för att bemöta servicebehovet.
-	I samband med ekonomiplanen görs ett investeringsprogram upp för perioden 2018-2022. Investeringsprogrammet kommer att studeras separat.
-	För driftsekonomidelen har sektorspecifika ramar fastställts.
-	Beredningen av ramarna har utgått från budgeten 2017. De största förändringarna inom sektorerna har beaktats vid beredningen av ramarna. Den beräknade ändringen på 1,3 procent i kommunernas kostnadsnivå år 2018 har också beaktats, liksom sektorernas effektivitetsökning på 1,5 procent i enlighet med stadens strategi. Den slutgiltiga ramen har byggts upp så att staden med den klarar av gränsvärdet på -61,0 miljoner euro för verksamhetsbidraget enligt det balanseringsprogram som fullmäktige godkände 13.3.2017.

 

Den största förändringen år 2018 är att Villa Breda färdigställs. Social- och hälsovårdssektorns interna hyreskostnader stiger med 1,44 miljoner euro och samhällstekniska sektorns interna hyresinkomster stiger med samma belopp. Dessutom ökar samhällstekniska sektorns externa utgifter med 176 000 euro på grund av Villa Breda. Att Villa Breda blir färdigt innebär samtidigt att stadens personal ökar inom äldreomsorgen (13,5 befattningar) och kostservicen (2 befattningar). Dessa personalökningar hänger ihop med att ett stort antal seniorer som nu får sin service genom köp av tjänster kommer att flyttas över till stadens egen service. Ökningen är en direkt följd av stadsfullmäktiges beslut att investera i renovering och tillbyggnad av Villa Breda.

 

En annan större förändring gäller Kasavuoren koulu. I och med att investeringsprojektet slutförs ökar bildningssektorns interna hyreskostnader med 282 000 euro, och samhällstekniska sektorns hyresinkomster stiger med samma belopp.

 

Utskotten har godkänt sina budgetförslag under hösten.

 

Verksamhetsinkomsterna i budgetförslaget har minskat ansenligt jämfört med budgeten 2016, vilket beror på minskade inkomster från överlåtelse av markegendom. År 2016 uppgick markförsäljningsinkomsterna till 9 mn euro, medan det uppskattade totalbeloppet är bara 1,4 mn euro år 2017 och ca 3,3 mn euro år 2018.

 

Stadens externa verksamhetsutgifter ökar med ca 2,3 mn euro år 2018 jämfört med prognosen för år 2017 i den andra delårsrapporten. Verksamhetsutgifterna ökar med nästan 3 mn euro jämfört med bokslutet för 2016. På grund av minskade markförsäljningsinkomster och ökade verksamhetsutgifter försvagas verksamhetsbidraget i budgetförslaget avsevärt jämfört med såväl bokslutet 2016 som prognosen för 2017. Verksamhetsbidraget utan markförsäljningsinkomster uppgår till ca -61,8 miljoner euro. Det här betyder att budgeten inte fullt uppnår det gränsvärde på -61,0 miljoner euro som staden i sitt balanseringsprogram har satt upp för verksamhetsbidraget utan markförsäljningsinkomster.

 

Enligt prognoser och förhandsbesked stiger skatteinkomsterna betydligt år 2017 och fortsätter att stiga år 2018, då ökningen dock planar ut. Statsandelarna blev negativa i år; Grankulla är den enda kommun i Finland där detta skedde. Statsandelarna fortsätter att minska kraftigt år 2017.

 

Årsbidraget underskrider av ovan nämnda orsaker nivån på avskrivningar enligt plan. Då de planenliga avskrivningarna stiger betydligt i och med att Villa Breda blir klart, uppvisar budgeten ett underskott på -0,8 mn euro - eller hela -4,6 mn euro, om vinster från markförsäljning och ersättningar enligt markanvändningsavtal inte beaktas.

 

Investeringsutgifterna uppgår till 22 miljoner euro under planperioden 2018-2022. Periodens största husbyggnadsprojekt är Mäntymäen koulu (3,5 mn euro åren 2016-2018). Ett annat betydande investeringsprojekt är infrastrukturen i Centrum (2,5 mn euro åren 2016-2018). De investeringar som verkställs 2018 går på 10,6 mn euro. Dessutom har man beräknat att ca 2 mn euro av 2017 års investeringar inte blir av under året, och detta anslag föreslås i sinom tid bli överfört till år 2018. För husbyggnadsverksamhetens del beräknas det belopp som överförs till ca 1 mn euro och för den offentliga egendomens del likaså till ca 1 mn euro. Enligt denna beräkning kommer investeringsutgifterna att uppgå till knappa 13 mn euro år 2018.

 

Investeringarna under planeringsperioden kan delvis genomföras med inkomstfinansiering, som inkluderar vinster från försäljning av markegendom. En del av investeringarna måste dock finansieras med lånemedel. Enligt finansieringskalkylen uppgår stadens lånestock till 8 miljoner euro i slutet av 2018.

 

Budgetförslaget delas ut som bakgrundsmaterial till ledamöterna och kan läsas elektroniskt på adressen http://www.kauniainen.fi/files/13278/TA2018.pdf.

 

STS:

Fullmäktige godkänner budgeten för 2018, ekonomiplanen för 2018-2020 och investeringsplanen för 2018-2022.

..........

 

Det antecknades i protokollet att de tekniska ändringar och preciseringar i den svenska översättningen av budgetboken som gjorts efter att föredragningslistan skickats ut hade delats ut till fullmäktigeledamöterna på bordet för kännedom.

 

Under behandlingen föreslogs följande ändringar i budgeten:

 

DRIFTSEKONOMI

 

SAMHÄLLSTEKNISKA SEKTORN

 

Verksamhet, s. 50

 

Ledamot Pesonen, understödd av ledamöterna Sederholm, Alanko och Kurkela, föreslog att första meningen i andra stycket skulle ersättas med följande text: "Grankulla tar sitt ansvar för bekämpandet av klimatförändringen på allvar och motverkar klimatförändringen ambitiöst. Grankulla ställer upp som mål en utsläppsminskning på 60 procent fram till år 2030 och tidigarelägger målet om ett kolneutralt Grankulla från 2050 till 2035. Målet om kolneutralitet definieras på ett sätt som motsvarar allmän praxis i Finland."

 

I omröstningen, där de som understödde grundförslaget röstade "ja" och de som understödde ledamot Pesonens förslag röstade "nej", vann grundförslaget med rösterna 22-12 (Alanko, Ant-Wuorinen, Kurkela, Laakio, Miettinen, Mollgren, Nysten, Peltovirta, Pesonen, Sederholm, Tuohioja, Waselius) och 1 blank röst (Rehn-Kivi).

 

Kommunteknik, s. 66

 

Ledamot Lassenius, understödd av ledamot Colliander-Nyman, föreslog följande kläm till beslutet:

 

"Staden utreder möjligheten att åter göra servicelinjen avgiftsfri för rörelsehindrade och äldre."

 

Klämförslaget godkändes enhälligt.

 

BILDNINGSSEKTORN

 

Finskspråkig undervisning, s. 81

 

Ledamot Pesonen, understödd av ledamot Peltovirta, föreslog att sista punkten i första stycket, som lyder "Inrättande av en gemensam rektorstjänst på grundskolenivå i Mäntymäen koulu och Kasavuoren koulu utreds", skulle strykas.

 

I omröstningen, där de som understödde grundförslaget röstade "ja" och de som understödde ledamot Pesonens förslag röstade "nej", vann grundförslaget med rösterna 28-2 (Peltovirta, Pesonen); 5 ledamöter röstade blankt (Björk, Hallbäck, Hammarberg, Jääskeläinen, Sederholm).

 

Ledamot Mollgren föreslog en ny punkt till första stycket: "Vid valet av läromaterial stöder man sig på undervisningsteamens sakkunskap." Förslaget godkändes enhälligt.

 

Kultur och fritid, s. 93

 

Ledamot Rehn-Kivis förslag, som understöddes av ledamöterna Berg och Ala-Reinikka, om att höja verksamhetsunderstödet till Grankulla konstskola med 5 000 euro för utarbetandet av skolans historik godkändes enhälligt.

 

INVESTERINGAR

 

LÖS EGENDOM

 

Digitalisering av lärmiljöerna, s. 129

 

Ledamot Ant-Wuorinen föreslog följande kläm till beslutet:

 

"Då fullmäktige beslutar om investeringsanslaget för digitalisering av lärmiljöerna inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen, förutsätter fullmäktige att besluten om användning av anslaget ska fattas utgående från undervisningsteamens förslag."

 

Klämförslaget godkändes enhälligt.

 

Ledamot Stolts förslag, som understöddes av ledamöterna Pesonen och Colliander-Nyman, om att stryka ordet "Digital" från motiveringarna för det svenskspråkiga undervisningsväsendet, godkändes enhälligt. Således bör projekten för digitalisering av lärmiljöerna separeras till egna projekt för dels det finskspråkiga, dels det svenskspråkiga undervisningsväsendet.

 

RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSKALKYL

 

Ordföranden konstaterade att resultaträkningen och finansieringskalkylen justeras med ovan anförda ändringar.

 

Beslut:

Fullmäktige godkände budgeten för 2018, ekonomiplanen för 2018-2020 samt investeringsplanen för 2018-2022.

 

Samtidigt godkände fullmäktige följande klämmar:

 

"Staden utreder möjligheten att åter göra servicelinjen avgiftsfri för rörelsehindrade och äldre."

 

"Då fullmäktige beslutar om investeringsanslaget för digitalisering av lärmiljöerna inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen, förutsätter fullmäktige att besluten om användning av anslaget ska fattas utgående från undervisningsteamens förslag."