Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 25.04.2016/Pykälä 24

Svar på fullmäktigemotion om att motionstjänster med låg tröskel ska ingå i kriterierna för bidrag till idrottsföreningar

490/02.05.00/2015, 150/00.02.00/2015

STF 25.04.2016 § 24

Mer information:

kultur- och fritidschef Anders Lindholm-Ahlefelt, tfn 050 3664251

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Ledamot Pesonen m.fl. inlämnade 16.11.2015 en fullmäktigemotion om att motionstjänster med låg tröskel ska ingå i kriterierna för bidrag till idrottsföreningar. Motionen delas ut som bakgrundsmaterial.

Enligt Grankulla stads förvaltningsstadga ingår det i idrottsnämndens beslutanderätt att besluta om beviljande av verksamhetsbidrag och andra understöd och övervaka användningen av dessa. I idrottsnämndens budget reserveras årligen i samband med budgetbehandlingen ett anslag som ska delas ut till lokala idrottsföreningar.

Idrottsnämnden beslutade vid sammanträdet 25.11.2014 § 49 om grunderna för beviljande av understöd för idrotts- och motionsverksamhet fr.o.m. 1.1.2015: Allmänna principer för beviljande av understöd inom kultur och fritid 2015. Enligt dessa principer beviljas understöd för sådan verksamhet som är i linje med Grankulla stads värderingar och som bidrar till att stadens strategiska målsättningar uppfylls samt kompletterar stadens egen serviceverksamhet. Det organ som beviljar understödet kan årligen ställa upp särskilda prioriteter för sin understödsverksamhet.

Enligt 5 § idrottslagen (10.4.2015/390) ska kommunen skapa förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att 1) ordna idrottstjänster samt motion som främjar hälsa och välbefinnande med tanke på olika målgrupper, 2) stödja medborgarverksamhet, medräknat föreningsverksamhet, samt 3) bygga och driva idrottsanläggningar.

Vid beviljandet av bidrag är det uttryckligen fråga om att stödja sådan verksamhet som avses i 5 § 2 p. i idrottslagen och som drivs av från staden fristående aktörer, t.ex. föreningar. Bidragsverksamheten bör inte blandas samman med t.ex. köp av tjänster, som går ut på att staden upphandlar tjänster av utomstående aktörer i enlighet med lagar och bestämmelser som gäller upphandling. T.ex. simövervakningen i simhallen har ordnats som köpt service. Vid köp av tjänster kan staden ställa olika slags krav på verksamheten.

Vid bidragsbeslut eller beviljande av bidrag är det enligt rättspraxis i och för sig möjligt att ställa villkor, men kommunens prövningsrätt begränsas av de allmänna rättsprinciperna inom förvaltningen, såsom principen om ändamålsbundenhet, proportionalitetsprincipen, likställighetsprincipen och objektivitetsprincipen. Vid beredningen bedömer idrottstjänsterna kvaliteten på och omfattningen av den aktörs verksamhet som ansökt om bidrag samt beaktar verksamhetens planmässighet.

I motionen föreslås att till kriterierna för stadens bidrag till idrottsföreningar ska läggas skyldighet att ordna motionstjänster med låg tröskel kring grenen i fråga. Med detta avses öppen, ledd motion som alla intresserade kan delta i under fria former, utan att ställa upp resultatmål eller förbinda sig att träna varje vecka.

Idrottsföreningars verksamhet bygger på allmänt plan till stor del på frivilliga krafter, varför föreningarna oftast har för knappa resurser för att nämnvärt kunna utvidga verksamheten. Det bör också beaktas att det stöd som idrottsföreningarna får av staden sällan utgör någon betydande del av föreningens hela årsbudget eller omsättning.

På basis av allt det ovan sagda anser idrottstjänsterna att det i sig mycket förståeliga kriterium som föreslås i fullmäktigemotionen inte kan ställas som villkor för bidrag från staden, eftersom det inte torde vara förenligt med proportionalitetsprincipen och principen om ändamålsbundenhet.

Det bör konstateras att Grankulla stads idrottstjänster för sin del producerar motionstjänster med låg tröskel i samarbete med såväl stadens egna aktörer som externa aktörer och föreningar uttryckligen genom köp av tjänster inom ramen för budgeten. Motion med låg tröskel är en utomordentligt viktig sak med tanke på folkhälsan och är alltid värd uppmuntran. Inom idrottstjänsterna pågår flera utredningar om idrottsanläggningar samt tjänster för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Målet är att hitta förutsättningar för bl.a. vardagsmotion och motionstjänster med låg tröskel samt uppdaga brister och planera verksamheten i fortsättningen så att den bättre svarar mot behoven och efterfrågan. Även alla daghem och skolor utvecklar rörligheten i olika former.

Enligt de allmänna målen och värderingarna i bidragsbeviljandet (Allmänna principer för beviljande av understöd inom kultur och fritid 2015, 1.1) kan idrottsnämnden årligen ställa upp särskilda prioriteter för sin understödsverksamhet. Således kan idrottsnämnden uppmuntra lokala aktörer att i sin verksamhet beakta behovet av motionstjänster med låg tröskel.

STS:

Fullmäktige antecknar det ovan sagda för kännedom som svar på fullmäktigeledamot Pesonens m.fl. fullmäktigemotion om att motionstjänster med låg tröskel ska ingå i kriterierna för bidrag till idrottsföreningar samt konstaterar att motionen är slutbehandlad.

..........

Ledamot Pesonen, understödd av ledamot Peltovirta, föreslog att motionen skulle remitteras för ny beredning i syfte att utreda de sätt och principer enligt vilka föreningarna med hänsyn till sin storlek och sina olika resurser rimligtvis kan förutsättas ordna motionstjänster med låg tröskel.

Ledamot Berg motsatte sig remittering av ärendet för ny beredning.

I omröstningen om remittering, där de som understödde fortsatt behandling röstade "ja" och de som understödde remitteringsförslaget röstade "nej", vann förslaget om fortsatt behandling med rösterna 31-2 (Peltovirta, Pesonen), medan en ledamot (Ala-Reinikka) lade ned sin röst.

Då behandlingen av ärendet fortsatte och ingen hade begärt ordet, konstaterade ordföranden att beslutsförslaget hade blivit godkänt.

Beslut:

Beslutsförslaget godkändes.